Gastric Bypass

Jag vill dela med mig av min resa av en gastric bypass, men inte för att skrämma någon utan mer upplysa om att det inte alltid är så lätt som det verkar vara när man läser på internet eller pratar med andra som har gjort det. Min upplevelse innan operationen var att de som har mått dåligt inte kommer fram och pratar om det. Jag hade önskat att jag vetat att det kunde bli tufft och att jag då hade vart mer inställd på det. 

VARFÖR JAG GJORDE EN GASTRIC BYPASS:

Jag valde att göra en gastric bypass då jag under många år har kämpat med min vikt. Jag har lyckats gå ner en hel del även om jag aldrig nådde normalvikt. Men jag gick upp direkt igen och då även ytterligare kilon. Vilket resulterade i att varje gång jag kämpade mig ner i vikt så gav det i slutändan än mer viktökning.
För mig har det vart viktigt att ta reda på varför jag har haft problem med övervikt, om det var något i mitt beteende som orsakade min övervikt, eller om det var genetiskt. För min del har jag kunnat läsa mig till samt pratat med min psykolog om detta. Det jag har kommit fram till har vart att när jag mått dåligt i min PTSD så har jag ätit, dels som tröst men även då jag har vart utsatt för saker som ingen borde behöva bli utsatt för. Att jag då valt att öka i vikt omedvetet för att försöka göra mig mindre attraktiv för att inte vara den som någon vill ge sig på. Kanske låter det konstigt i era öron men så har det vart för mig.
Att erkänna för sig själv vilka brister man har att arbeta med de och förbättra sig hela tiden för sin egen skull inte för någon annans. Att göra det man vill, hitta sina mål i livet, följa sina drömmar. Att våga vara sig själv fullt ut. Det tror jag kan vara en väldigt bra grund för att vi människor skall må bättre och vara gladare mot oss själva och mot andra.

Jag ger er här några frågor att funderar över själva, eller dela med er här av. Ert eget val =)
- Vet ni varför ni äter som ni gör?
- Varför ni agerar som ni gör?
- Vad tycker du om dig själv, om du är helt ärlig?
- Hur ser du på andra? Dömer du andra? Dömer du de efter dig själv?

TIDEN EFTER OPERATIONEN:

Första 10 veckorna

Precis efter operationen var jag mycket trött, men kunde komma upp och gå runt och dagen efter så kunde jag små sippa på lite vatten och lite soppa och yoghurt. Hade lite bekymmer med att kunna kissa efteråt så fick lite hjälp med det. Men sedan så löste det sig med. Jag kände mig svag när jag åkte hem och var ändå lite tagen. Helt plötsligt så gick allt utför väldigt snabbt. Började kräkas (kan dock inte få upp något) och må fruktansvärt illa. Kunde inte få ner någon mat alls tillslut och om jag hade tur så fick jag i mig 500 ml dvs en halvliter vatten om dygnet. Vissa dagar kunde jag inte ens få i mig det... Detta resulterade i många inläggningar fram och tillbaka med dropp och näringstillägg. När det var som sämst så kunde jag inte stå på benen knappt utan att få ont i bröstet, och att gå till toaletten medgav svimning eller i de bra fallen, bara svimningskänsla och kraftig bröstsmärta. Bröstsmärtan berodde till stor del på vätskebrist, hade en puls på 140(normalpuls ligger ca 60-80) när jag kom in till akuten och bara jag satte mig på britsen gick den upp än mer. Sista gången jag låg inne på sjukhus, så blev jag inlagd för dropp och näringstillförsel och sedan vidare skickad ner till psykakuten där jag bor, för vid detta laget så hade jag inget hopp kvar om att bli bättre. Fick antidepressiva och efter en jobbig första vecka med dessa så började det äntligen att vända lite smått...

På 10 veckor så gick jag ner 23,4kg... och jag var inte ens glad, ville bara må bra igen och få mitt liv tillbaka.

När det väl hade börjat vända lite så började jag äta så smått, äppleskivor, lite apelsinklyftor, knäckebröd med mjukost och minimorötter. Lite fisk och kyckling. Dock i ytterst små mängder. För att få i mig vätska så hade jag en liten tillbringare som var på 2,5 dl och hade som mål att få i mig minst 4 sådana under en dag för att få i mig en liter. Frös även in isbitar både i vatten och funlight saft för lite smak på de, för att få i mig lite ytterligare vätska. 

Från 10:e veckan till 16:e veckan:

När de väl börjat vända så var jag livrädd att börja må dåligt och att illamående skulle komma tillbaka. SÅ vid varje gång jag ble illamående så fick jag ångest och blev ledsen och nästan panikslagen av rädsla. Men det gick längre och längre tid mellan attackerna av illamående och jag slutade att må illa varje gång jag vaknade. Detta gjorde det lättare att äta. Den första tiden  här var jag nöjd om jag fick i mig ett mål lagad mat om dagen och sedan lite frukt brevid och framför allt det viktigaste: Vattnet!

Började gå små små promenader, först i lgh och sedan utanför vår lägenhet, promenaderna var till en början inte mer än 5 min men id 16:e veckan så klarade jag 30 min promenader utan problem.

Vid 16 veckor så ser mitt matintag ut så här ungefär:

Frukost: 1 Knäcke med någon form av mjukost tex räkost + 2-3 minimorötter(beroende på storleken på de)
Mellanmål: Ex en frukt, riskaka med smak, eller färdig wasa knäcke finns i flera smaker
Lunch: 2 dl mat ex köttfärsås och spagetti (vissa dagar får jag bara i mig 1 dl)
Mellanmål: riskaka, nötter, jordgubbar, hallon eller blåbär (gärna jordgubbar då min mage inte klarar järntabletterna jag skall äta som tillskott, så måste få i mig järn på andra sätt)
Middag: Grillad kyckling ca ett halvt kyckling bröst och 1-2små potatisar och grönsaker
Mellanmål: Nötter, hallon, jordgubbar etc..

Efter 16 veckor så hade jag gått ner totalt 28,6kg, och känner nu att jag är glad att jag gjorde operationen och att det vart värt allt jobbigt i början!

Jag använder mig av en vattenflaska som heter Imsdal vatten, som jag fyller på själv med vatten. Den är på 7dl vilket innebär att om jag får i mig två sådana flaskor om dagen så har jag fått i mig nästan 1,5 liter som är målet varje dag. Får jag i mig mer är det bra.

Från 16:e veckan till 19:e veckan

Jag har totalt gått ner 32,5 kg när det var 19 veckor sedan operationen. Jag mår för det mesta bra nu. Kan må dåligt om jag äter för fort eller inte tuggar så noga. Det kan vara svårt när man då skall äta under tidspress så som på jobbet på rasten. Annars går det faktiskt riktigt bra nu. Har stunder dock då jag känner mig svag och som jag känner att illamående kommer. Men det går över nu rätt snabbt och är inte alls så som det var tidigare när det var dygnet runt. Nu under denna veckan så skall jag börja att träna lite lätt dels hemma men även på gymmet på mitt arbete. Så får vi se hur det kommer att gå.

Efter 6 månader =)

 6 månader har gått sedan operationen och exakt på dagen så är det en ny vägningsdag, kan det bli mer passande? ;). På dessa 6 månader så har jag nu tappat hela:

Det är helt ofattbart! Utan bilderna hade jag själv haft svårt att fatta att jag faktiskt är myket smalare nu än vad jag var förut. Klart jag ser det i kläder och så och självklart har jag fått byta ut kläderna i garderoben. Men att se de så här... ja jag finner inga ord! I min brudklänning kände jag mig som världens vackraste och jag var så strålande lycklig =). Den lyckan har absolut inget med min vikt att göra och jag blir inte olycklig av att se våra bilder. Mer lycklig än så kan jag inte bli mer än kanske de dagen som vi får barn. =)

Jag är idag så glad att jag genomförde denna operationen och att jag idag lever ett normalt liv. Idag efter 6 månader så äter jag de mesta i små doser dock. Äter små måltider och prioriterar protein och frukt och grönt. Jag mår bra och mår endast illa nu om jag äter för snabbt, för fett och ibland även om något är för sött.

Men jag mår bra och trivs med mig själv och min nya kropp! =)

Efter 7 månader:

Jag äter relativt normalt nu, undviker för mycket fett eller sött, fortfarande äter jag rätt små mål mat. Försöker dricka det jag skall få mig varje dag och kämpar på. Försöker komma igång med träning men det är svårt pga förkylningar som inte vill ge med sig. Har nu gått ner 43,7kg totalt =) och jag har faktiskt inte mätt mig direkt under tiden som jag gått ner i vikt tyvärr, men jag mätte några mått innan operationen och har nu mätt igen så kan bara ge er totala måttminskningen. =)

Midjan: Då 126 cm, Nu 95 cm = -31 cm

Höft: Då 132 cm, Nu 104 cm = -28 cm

Byst: Då 116 cm, Nu 100,5 cm = -15,5 cm

Lår: Då 72 cm, Nu 59 cm = -13 cm

Överarm: Då 48 cm, Nu 34 cm = -14 cm

Vad: Då 45 cm, Nu 36,5 cm = -8,5 cm

Totala CM jag tappat på 7 mån: - 110cm

Totala KG jag tappat på 7 mån: -43,7kg

 Tänk över 30cm har jag tappt i midjan!!

Helt otroligt och så himla svårt att förstå, att jag tappat över 1 meter i omkrets!! Men känslan är så fantastisk! Är idag så otroligt glad att jag genomgick denna operationen även om jag många gånger ångrade mig i början då jag mådde så himla dåligt! Men är idag så himla glad att jag gjorde det och tog mig igenom den pärsen, för den har gjort mig starkare!

Har idag en större självkänsla och ett större självförtroende än jag någon gång haft tidigare. Idag tror jag på mig själv kan faktiskt säga att jag tycker om den jag är och det har jag aldrig tidigare kunnat säga eller känna. =) Den känslan är värt allt kan jag säga!

Har fått flera frågor om jag har lös hud och nej det har jag faktiskt inte. Kan se en liten liten tendens på magen alldeles nedanför naveln på morgonen när jag inte har ätit något än. Men annars så kan jag inte se någon lös hud =). Har ju lite kvar att gå ner men jag hoppas att det fortsätter att följa med bra i huden =)

Så här ser min mage ut 7mån efter operationen, -43,7kg och -31cm =).

9 månader efter operation

Efter 9 månader som gastric bypass opererad har jag nu nåt min målvikt på 70kg, jag vägde in mig på 69,3kg. Det känns helt fantastiskt måste jag säga och det har vart en resa som har vart fruktansvärd och rolig och spännande. Första tiden som ni vet var hemsk, men sedan så vände det och jag mådde mycket bättre. De sista veckorna nu kring 9 månader efter operationen har jag haft det tufft igen med illamående och yrsel, men det har vart av en rolig och speciell anledning. 9 månader efter min gastric bypass är jag nu gravid och en ny spännande resa tar sin början.

Vikten kommer troligen att gå lite uppåt vilket jag inte är orolig för då jag känner att en viktökning nu inte är något som jag gör fel utan att jag väntar ett litet mirakel i magen. Känns fantastiskt roligt bara. Har ett jättegott stöd från sjukhuset där jag opererades och pratar med min dietist ofta, har även en bra kontakt med mvc med täta uppföljningar.

Så min avslutningsbild på min viktresa blir denna =)

Har ni frågor eller funderingar, eller vill dela med er av er historia, tveka inte att höra av er till mig. Min mail finns under fliken kontaktuppgifter! Kram på er!